Dom lever inte så länge...

Ett litet kräftdjur som välkomna oss på stranden i Thai. Jag har haft en hummer en gång. En sötvattenshummer som hette Human. Jag och min syster ville så gärna ha djur när vi va små, men icke. Fiskar fick vi och det var kul i några år innan vi fattade att de va ju faktiskt skit tråkigt. När vi egentligen ville ha en hund så är inte fiskar så kul kankse. Vi fick iallfall en hamster, en liten tjej som hette Ludde och där började hamsterepoken i vårt liv. Auch va vi älsade de här stackars djuret och han fick gunga på tvillinggungan tillsammans med Silvergrå, den andra hamstern vi fick för vi bråkade om Ludde så mycket. En hamster som hette Nosis 2, fick någon sjuk åkomma och svällde upp och blev stor som ett salladshuvud och vi hade han i en spann då han knappt kom in i hålet i buren. Han dog en smärtsam död antagligen. Fast inte om man jämför med hamstern Keso som blev totalt massakerad. Han gick i 2 delar, då han fått en tavla över sig. Jag kom in i min systers rum och där log min älskade hamster med huvudet på en plats och kroppen på en annan. Allt i ett enda stort blodbad! Jag var förtvivlad och min snälla och tålmodige far tog mig direkt ner till djuraffär och jag fick en ny. Rudolf, som pappa råkade tappa i golvet när vi kom hem och han blev aldrig tam efter det. Jag blev inte lessen när den hamster dog. Nu när jag inte bor hemma längre så får jag ha en hund men dock ingen hamster. Reglerna är hårda nu som då, men man kan ju inte få ha allt. Min sista hamster Gemytlich hade jag innan jag tog studenten. Han hade fastnat med underkroppen i gallret på något konstigt sett och var död när jag kom hem från skolan en dag. Jag var gör lessen och grät medans min mamma, syster och dåvarande pojkvän inte tyckte detta var lika sorgligt och gjorde narr av minnesstunden jag hade i källaren.Syster satt och läste Bibelverser och mamma sjung någon psalm, allt med sarkasm i rösten och utan medkänsla för varken mig eller den avlivne hamster som log på en bomullsbädd i ett discfodrall. Efter minnestunden drog jag till tandläkaren och när jag kom hem 2 timmar senare så hör jag från sorgebädden att hamstern fortfarande levde. Gemytlich hade legat och lidit i 2 timmar. Som tur va va pappa där och kunde avsluta detta lidande med hjälp av tinner. Slutet gott allting gott