måndag 20 juli 2009

Blod är icke my cup of the, om man säger så



En trevlig bild på lite solnedgång från Instöbron i juni. Vet inte om havet är Skagerrack eller Kattegatt riktigt, för gränsen går vid PateNoster utanför Marstrand och enligt mina beräkningar så ligger detta på samma linje. Men om vi kör på att det är Skagerack så slipper jag bada i samma hav som Skåningar. Jag har iförsig inget emot skåningar, det föll sig bara naturligt att skriva så. Varför tycker många människor att igelkottar är söta? Jag har haft ett antal möten med dessa djur på senaste och jag gillar dom inte. Råttor med massa taggar, låter det gulligt? Nej det gör det inte. I Wales har man chips som har igelkottsmak. Walesarna säger att det smakar rökt och saftigt. Jag hade velat smaka för skojs skull. Jag gillar att smaka konstiga saker. Det absolut vidrigaste jag smakat va tuppnjure. Har aldrig smakat nått värre, jag ville skära av mig tungan och äta upp den för att få en annan smak i munnen. Man ska ju alltid äta upp maten och tänka på barnen i Afrika. Jag åt inte upp det och jag tänkte inte heller på barnen i Afrika , även om jag befann mig i mörkaste Afrika för tillfället. Jag fick käka massa, för mig udda saker, Krokodi smakade just vad det låter som. Inte en succe. Kamel och struts var gott. En annan dag tänkte vi på barnen i Afrika och bjöd en hel barnaskara från gatan på Mc Donalds. Dom blev mätta snabbt och tog hem de som va kvar till sina syskon. När vi bodde i Nairobi hade vi några hundar som vaktade oss på natten. dom åt sitt eget bajs och det känndes inte okey att se. Vi gav dom egen gjord pizza dagen efter, vilket dom uppskattade. Massaierna dricker blod, där gick min gräns kände jag när detta bjöds på en kväll på savannen. Jag förklarade snällt att jag redan hade för mycket blod i kroppen och fick tömmas på blod då och då för att mina fyllda blodådror inte skulle spricka. Vet inte om dom köpte det men fick ett stort vitt leende och ett Hakuna Matata.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar