Här sitter jag och är två med världens bredaste lugg och läser Agatha Christie bok. Den där breda luggen klippte jag igen för något år sen. Ingen succé och jag undrar varför jag gjorde det? Jag var ju inte direkt någon heting första gången jag hade den och inte nu senast heller. Tydligen blev jag väldigt lik Joey Tempest, vilket även va de första pojkvännen sa till mig. Även hockefrilla hade jag ett tag men det hade jag klippt till själv. Min syster klippt dock ut en tand på sig själv, det är ju lite speciellt. Jag pratade med en kompis som hade ett stort problem idag. Problemet var när man inte visste man skulle hälsa på en person eller inte. Och visst jag kan hålla med henne ibland. När man inte vet om man ska ge en härlig varmhjärtad kram, skaka hand på ett vuxet reserverat sätt, slemmkyssa, nicka artigt eller blända av ett lende, köra whiteman blackman batman hälsningen eller dunka lite efterpubertalt på ryggen. Kanske ska man inte hälsa överhuvudtaget, ska man låssas inte se personen och helt plötsligt börja intressera sig för sina nagelband eller låtsas att man fått någon psykos? Börja gräva efter treo i väskan. Det lättaste hade väll bara varit att säga hej, men många har tydligen problem med det. Jag säger oftat alltid hej i tid och otid. Jag och syster kom på att när man var liten sa man oftast hej till otäcka främlingar på kvällen för att om dom svarade hej så blev dom mindre otäcka. Jag tror jag fortfarande gör så om jag möter någon skum person. Iallfall så har Micke Picke Persbrandt fått en son till som heter Åke Lo. Nästan som Skee-lo fast inte alls. Tänk om man skulle ta och införskaffa sig en beige Gunvaldrock någon dag. Snacka om att få status i den undrevärlden med en sån.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar